beritsilfver

Ett liv utan självförtroende
Idag ingsåg jag att dom förstora jeansen jag har på mej en gång i tiden nästan va för små, det va läskigt att komma på hur jävla tjock jag har varit .
Tycker fortfarande inte om min kropp, vill gå ner mer i vikt . Ska börja gymma och sånt men det är svårt att komma igång känner jag .
Varje gång jag äter mej mätt så äcklas jag av mej själv, det är inte rätt .
Jag äter bara när jag kommer hem från skolan, inget på dagen . En hel dag lever jag på vatten, kaffe och cigg . Tycker inte om att äta framför människor, känns som om dom kollar på mej och tänker: "Fan va mycket hon äter, hon borde tänka på hur hon ser ut" .
Sånt här har jag tänkt på hela dagen, enda sen jag såg hur stora min byxor var på mej . Måste verkligen börja röra på mej mer och inte tänka så mycket på vad jag äter .
Detta problemet verkar inte försvinna, trött på att tänka såhär, vill kunna äta utan att äcklas av mej själv .
Jaa, nu borde ni fatta att jag har en liten ätstörning . Försökt att få bort den i 7 år men det går inte så jätte bra .
Får inte mycket hjälp hos min psykolog även fast han vet att jag har problem att få i mej mat på dagarna .
Ett tag var jag ute och gick 1timme om dagen och på 1½ år gick jag ner 20kg, men nu känner jag att jag vill gå ner mer så jag kan trivas mer mej själv nån gång i livet iallafall .  

Nej, jag skriver inte detta för jag vill att folk ska tycka "synd" om mej . Skiter i va folk tycker och tänker om att jag inte äter ordentligt, men jag får skriva vafan jag vill i min egna blogg .

Smell you later